I Iringa blev vi mer som turister & började äta god mat. Godaste haloumin någonsin åt jag på en grekisk restaurang, där vi även fick se vårt första Arika regn.
Vi shoppade och prutade men fick också en runttur på Nema craft. det är drygt 100 anställda, alla handikappade, som säljer hantverk & har en restaurang där personalen är döva. Det är otrolig tid som läggs ned på att göra varorna och den kändes bra att köpa saker därifrån.
Drack det godaste kaffet någonsin, speciellt iskaffet var hysteriskt gott på ett cafe ägt av italienare.
Klev upp klockan 5 och besteg ett berg invid staden. Det fanns en stor sten men en spricka där små stenar var kilade som en trappa så att man kom upp. Därifrån kunde man se hela staden och se hur solen snabbt steg högre på himlen och bergets skugga dra sig undan. Höra tupparna gala och sitta vid kanten och se en stad vakna. Har inga bilder därifrån för tog inte med kameran.
